Startsidan > Fiskodling > Källefalls Fiskodling

Källefalls Fiskodling


Skvättare på Källafall

På Källefall har funnits fiskodling sedan 1906. Det var den dåvarande ägaren, baron Johan von Essen, som vid denna tid började ställa i ordning de första dammarna för odling av laxfisk.Den goda vattentillgången på friskt, kallt källvatten var en grundförutsättning.

En annan var det omfattande vattenregleringssystem som sedan gammalt fanns på gården. Detta hade kommit till för gårdens industrier. Först var det en kopparsmedja. Denna efterträddes av en kvarn, såg och slutligen ett elverk. För allt detta fordrades dels ett fall och dels vatten. Ett fall med en fallhöjd på 5 meter fanns tillgängligt, men vattentillgången i knappaste laget. Visserligen rann källvatten året runt, men kvantiteten var otillräcklig. Därför byggdes en serie fördämningar och man fick så regleringsmagasin, där man kunde samla upp vårflödena. När detta dammbyggande började, har inte gått att få full klarhet i, men på en karta från 1776 finns såväl Gårsjön som Krondammarna utsatta. Båda har uppkommit genom fördämningar. På sluttningarna ovanför Källefall hittar man lite varstans rester av äldre diken och dammar, vilka troligtvis haft till uppgift att leda fram vatten och magasinera vatten för gårdens industrier.

Namnet Källefall klingar vackert och är mycket talande. Det säger nästan allt om platsen. Det är emellertid ett ganska nytt namn, troligtvis från kopparsmedjetiden. Det ursprungliga namnet var Gårhult. Nu är det endast själva fiskodlinsområdet, som officiellt bär detta namn. Även Gårhult var ett välfunnet namn. "Går" är detsamma som "gör", västgötskans uttryck för gyttja. Runt alla källorna var det gyttjemossar, "görjord" enligt vårt modersmål. Dammarna och källvattnet var alltså tillsammans förutsättningar för fiskodlingen på Källefall. Denna byggdes snabbt ut till en för sin tid betydande anläggning.


Den blev dock aldrig riktigt så stor och så välplanerad, som den initiativrike grundaren tänkt sig. Detta framgår bl.a. av en färggrann målning över den planerade anläggningen, utförd 1911 av A. Jonasson från Jönköping. Den nyanlagda fiskodlingen blev vida känd och uppskattad. Vid ett allmänt svenskt lantbruksmöte i Örebro 1911 fick godsägaren, friherre Johan von Essen, Källefall, mindre guldmedalj för bäckröding och regnbågsforell. Den fisk som vid denna tid odlades var enbart avsedd för konsumtion. När baron Johan dog 1911 övertogs Källefall och rörelsen av sonen Henrik von Essen. Vid dennes frånfälle blev brorsdottern Siv och hennes make arkitekt Boo Widén ägare till gården. Fiskodlingen har i växlande omfattning fortsatt genom alla dessa år. Efter en kort blomstring under andra världskriget blev konkurrensen från Danmark så svår att verksamheten succesivt måste skäras ned. Mot 50-talets slut började Skaraborgs läns hushållningssällskap komma in i bilden. Först som köpare av fisk och senare som arrendator av odlingen. Skälet var att sällskapet behövde utplanteringsfisk för sitt sportfiske på Hökensås. Arrendet av Källefall började 1960.

2007 påbörjades bygget av nya dukdammar, vilket medfört att de gamla jorddammarna har tagits ur bruk. 2009 påbörjades arbetet med att bygga en ny transportdel samt foderförråd och verkstad.

Luftning och fodergivor är numer datastyrda. 85 % av håvningen av fisk är borta. Allt för att skona fisk och människa.