Här kommer en härlig rapport från ett av våra trognaste sällskap. Bengans Vänner har åter förärat oss ett besök och vi vill bjuda på deras berättelse från det senaste besöket.

”År 31, resa 62! I förra veckan var fem av sex medlemmar ur Bengans Vänner åter på åsen. Fem glada guldskallar checkar in på måndagen och ut på lördagen, då lätt förtyngda efter all god mat och någon pilsner. Som alltid fiskar vi mycket och det blir en hel del hugg även denna gång. Lite av nördar på torrfluga har vi blivit så det blir mycket av den varan även om insektsliv och vakande inte är på topp. Nattsländan Busen biter dock ganska bra och den ärade Dammsländan får också fin fisk att bege sig mot ytan. En vecka går fort, förr i tiden hade vi ångest när vi skulle köra hemåt, vi ville mer. Numera är det mer lite av vemod över att dagarna tagit slut, mer fiske hade vi inte orkat. Nu laddar vi om och skruvar på kornet med sikte på vårens resa. År 32, resa 63! ”

Hösten kommer med allt säkrare tecken och Johan Klingberg noterar och informerar om hur fisket utvecklas i våra vatten under denna fantastiska årstid. Läs och inspireras!

 

Nu gäller det att hänga med!

Kanterna längs Baltaks strömmar står i prunkande grönska. Höstblomning är i full gång och över åkrarna ligger täta, nyslagna hösträngar som en sista förberedelse inför vintern.

Vid ån finns just nu mycket att upptäcka, både en vacker natur som allt mer kläds i gul-röda nyanser. Forsärlorna sitter fortfarande kvar på stenarna i Kashmirströmmen, men snart lämnar de och stenarna tas över av strömstararna.

Under kommande vecka kommer en god vän på besök, från USA. Det första han nämnde var att han önskade återse Baltak. För oss som har ån som vårt hemmavatten kan det vara svårt att förstå, att en amerikansk flugfiskeikon med bland annat Catskill som sin vanligaste arena gillar Tidan så mycket. Idag är Tidan faktiskt ett av våra mest internationellt omtalade flugströmmar, vilket inte minst allt fler kontinentala gäster vittnar om. Själv hyser jag samma fascination för denna nu mer klassiska flugfiskepärla.

Idag var det helt vindstilla och siktdjupet hyfsat klart. Målet för dagen var torrflugefiske, alternativt sajtfiske med nymf. Bästa sträckan för sådant fiske är just nu längs sträcka två, som dessutom håller rejält med fisk. Längs sträckan vid allén finns flera bra stubbar att spana ifrån. Med hjälp av solen i ryggen och polaroidglasögon är fisken ganska enkel att se. Nåväl, inte alla av dem, men man ser ändå tillräckligt med fisk för att hela tiden ha något att kasta på. Tänk på att de flesta individer som står uppställda vid en ståndplats är fisk som har gått under en längre tid i ån. De vägrar garanterat en stor streamer eller en stor nymf. Istället är det bättre att pröva med en liten nymf, försedd med en tungstensskalle. Gärna av fasanstjärtsfibrer och en gråsvart skalle, inget onödigt glitter med andra ord. Använd en tunn tafsspets, 0,14 mm, cirka en meter lång. Placera nymfen någon meter uppströms fisken och låt den sedan driva rakt nedströms. Om du ser att fisken öppnar munnen, alternativt gör en plötslig sidorörelse görs ett snabbt mothugg.

Jag vet inte hur många fiskar jag missade idag. Fastän att jag ibland kunde se nymfen försvinna ner i fiskens mun var de ändå omöjliga att kroka. Ett par fiskar lyckades jag tillsist fästa, men då följde händelsen av andra misstag som gjorde att fisken slet sig. Så kan det vara ibland, det är det som är flugfiske! Torrflugefisket är också intressant, numer även under dagtid. Ett tiotal fiskar hittade vi, men endast ett fåtal av dem var verkligt aktiva. Jag hittade en fisk som åt rejält på ytan men att lura den var minst sagt tålamodsprövande. Testade med nattslända, kläckare och en softhackel, men inget dög. Först när jag bytte till en liten F-fly i storlek 20 tog den äntligen. En verkligt fin och välväxt fisk som säkert har levt i ån sedan i våras.

Även Hökensåsfisket börjar komma i form. De första frostnätterna har nu börjat påverka sjöarnas temperatur på allvar. Fisken blir allt mer aktiv och en stor del av dem börjar nu gå att söka i vattenmassornas mellanskikt. Det betyder inte att sjunklinefisket behöver vara förgäves, men det finns en desto större anledning att pröva med intermediate- eller flytlinor.

De sena dammsländorna har synts till i bland annat Nord- och Sydvattnet, Enesjön, Prinssjöarna och Lilla havsjön. Men än så länge har det kommit få rapporter om några verkligt stora kläckningar. Antagligen kommer de igång först om en eller två veckor. Istället är de stora oktobernattsländorna mer aktiva och är med stor sannolikhet orsaken till de kraftiga vaken som ibland syns långt ut i sjöarna. Med andra ord är det hög tid att pröva en Streaking Caddis eller en Hökensåspuppa. Glöm i sådana fall inte att fiska dem aktivt, några snabba korta ryck varvas med minutlånga pauser.

Fisket är just nu riktigt trevligt i såväl sjöarna som i Baltak. Har du en ledig stund under helgen, ta då chansen att njuta av ett trevligt fiske i en fantastisk natur!

Skitfiske// Johan Klingberg

Nu börjar fisket komma igång allt mer för varje dag som går. Senaste rapporten på vattentemp ligger kring 15 grader.

Här kommer lite foton från idag 2022-09-15

Tags:

Höstfisket har satt igång!

Det finns just nu många sjöar som lockar till ett besök på området. Enesjön brukar vara ett säkert kort under tidig höst, dessutom är den stor nog för att erbjuda många spännande fiskeplatser. Denna torsdagsmorgon kändes ovanligt ljum och nattens kalldimma skingrades snabbt. Två spön tacklades, ett med flyt- och ett med sjunklina, man vet ju aldrig...

Först hade jag bestämt mig för att pröva Lomön, men där var det upptaget. Istället gick stegen vidare ner till Näckrosviken i söderänden. Den viken är ofta sjöns säkraste plats, men med tanke på att fisken i andra sjöar tidigare hållit sig ifrån grundvikarna kändes det ändå osäkert. På plats vid vikens sydliga kant placerades en liten vit Chomper, på långtafs utanför näckrosorna. Det skulle inte dröja länge förrän den första fisken nappade. En fin regnbåge som dessvärre släppte vid håvkanten. Efter ytterliga en halvtimmes försök med corixan bytte jag till en igel, försedd med en liten svart tungstensskalle. Lät den sjunka ner utanför näckroskanten och handtvistade in den långsamt. Vikens regnbågar blev snudd på tokiga så fort de såg den! Två fiskar lyckades jag landa efter en kort stund, ytterligare två tappade jag vid landning, allt inom loppet på en timme. En medfiskande erbjöds sedan platsen, jag var nyfiken att testa Norrviken som sitter ihop med Sydvattnet. Redan vid första försöket tog en fisk igeln, men släppte efter en kort stund. Nu visste jag, igeln var utan tvekan dagens fluga. Inga insekter syntes till alls, trots det visade sig ändå sporadiska vak långt ute i sjön. Prövade en Streaking Caddis och en flytande Buse, men inte någon fisk visade intresse för dem. Efter det lyckade förmiddagsfisket kände jag mig ganska mätt, fisket hade ju varit minst sagt lyckat. Istället gjorde jag ett besök på mitt hemliga kantarellställe, vid Lövsjöns bortre ände- men berätta inte om det för någon!

Som avslutning på den fina fiskedagen måste jag även passa på att berätta om ett ovanligt fågelmöte. En blågnistrande kungsfiskare flög nämligen förbi över söderviken samtidigt som jag stod där och fiskade. Två gånger strök den förbi och förmodligen trivs den i Enesjön på grund av ett rikt bestånd av småabborre. Det är emellertid inte första gången som kungsfiskaren syns vid Hökensås sjöar. Under flera år har den varit synlig både vi Södra laxsjön och vid Lilla havsjön.

Vidare rapporter berättar att fisket på området nu har satt igång på allvar. Den gångna helgens fiske i Lilla havsjön var stundtals riktigt bra, med gott om vakande fisk. Både landinsekter och bärnstensfärgade oktobernattsländor lockade upp regnbågarna till vattenytan. Också Nordvattnet har börjat fiska väl både från flytring mitt ute över de djupa områdena i sydänden och ifrån land längs den östra sidan. Tillskillnad från i Lilla havsjön är det fortsatt streamerfisket som har fungerat bäst i Nordvattnet.

Temperaturen har gått ner i samtliga sjöar och närmar sig nu det magiska området mellan 12 och 16 grader, med andra ord har höstens sjöfiske nu äntligen satt igång.

Under den gångna helgen hade vi kursen Strömflugan i Tidan Baltak. Gott om besökare som alltid vid ån, men trots det finns det ändå mycket utrymme för alla. Fortfarande är strömmarna relativt fattiga på fisk efter sommarens låga flöden, men i selen och längs de lugna sträckorna står fisken desto tätare. Under kursen testade vi flera metoder och tveklöst blev resultatet bäst med streamer eller fridriftande nymfer på sträcka två. Det är roligt att konstatera att fisken nu också har börjat vaka under dagtid och inte enbart på kvällarna. Dock hittade vi inte särskilt mycket fisk som stod uppställda och åt frekvent, men ändå tillräckligt många för att torrflugefisket med E-12 skulle löna sig. 

Nu är det alltså hög tid att besöka Hökensås, fisken är i utmärkt kondition och jag är övertygad om att stämmer allt, då blir det vakfiske till helgen. Skulle inte Busar eller brunröda nattsländor fungera, testa då med en svart igel, serverad med långsam hemtagning eller handtvist över botten. 

Skitfiske// Johan Klingberg 

Underkategorier